Det lilla hotellet på rue d'Amour

Paris 1965: Rum nummer ett på lilla Hôtel d’Amour på rue d’Amour är större och finare än de andra, och det är rummet som berättar historien om de människor med tillhörande livsöden som kommer och går.

Till sin hjälp har hon Clé, nyckeln som följer med gästerna ut på stan och kan avslöja vad som sker där; Fenêtre, fönstret, som berättar vad som händer ute på gatan och Bakélite, den gamla telefonen som skvallrar om inkommande samtal och kan ringa ihärdigt till receptionen för att påkalla uppmärksamhet.

Berättelsen handlar också om den unga städerskan Estelle, om hennes längtan efter kärlek och om rummets ständiga oro för henne.

Dag Öhrlund förknippas med en helt annan typ av böcker, och här ger han sig på något helt nytt. Det tog mig en stund att vänja mig vid att berättarjaget är ett rum, men när jag väl hade gjort det så flöt det på bra. Många människor passerar, men man hinner inte mer än få en glimt av deras liv innan de lämnar rummet och ersätts av nya gäster. Ingenting går riktigt på djupet, men det är en stunds trevlig läsning.